Den 26 mars 2025 lanserade EU-kommissionen och den höga representanten en omfattande strategi för att stärka Europas krisberedskap och motståndskraft mot framtida hot. Strategin, kallad ”beredskapsunionen”, syftar till att EU och medlemsländerna ska kunna agera mer proaktivt och samordnat vid naturkatastrofer, hybridhot, cyberattacker och andra kriser, snarare än att enbart hantera konsekvenserna i efterhand.
Bakgrund och behov
Strategin har tagits fram mot bakgrund av ett alltmer komplext och instabilt säkerhetslandskap i Europa, präglat av geopolitiska spänningar, hybrid- och cyberhot, klimatrelaterade katastrofer och erfarenheter från pandemin och Rysslands krig mot Ukraina. EU konstaterar att nuvarande verktyg för krishantering är splittrade och att det finns ett behov av att samla resurser och expertis under ett gemensamt paraply.
Centrala inslag och åtgärder
Strategin innehåller 30 nyckelåtgärder och en detaljerad handlingsplan för att:
• Stärka förmågan till framsyn och beredskap – bland annat genom att utveckla system för tidig varning, framtidsanalys och stärkt samordning via EU:s Emergency Response Coordination Centre (ERCC).
• Skydda samhällsviktiga funktioner – införa minimikriterier för beredskap inom sektorer som sjukvård, skolor och transporter, samt skapa gemensamma beredskapslager för läkemedel, drivmedel och kritiska råvaror.
• Främja befolkningens beredskap – exempelvis genom att införa en årlig EU-beredskapsdag och stärka utbildning om beredskap i skolor.
• Öka offentlig-privat samverkan – etablera formella strukturer och nödförfaranden tillsammans med näringslivet för att säkra tillgången till viktiga material och tjänster vid kris.
• Stärka civilt-militärt samarbete – genom gemensamma övningar och investeringar i teknik och produkter med dubbla användningsområden.
• Förbättra krishanteringssamordningen – bland annat genom att upprätta en EU-kriskoordineringshub för bättre samarbete mellan EU-institutionerna.
• Utöka samarbetet med externa partners – särskilt med Nato och FN-organ för att hantera gränsöverskridande hot
Fokus på ”beredskap genom design”
Strategin betonar vikten av att beredskap ska genomsyra all EU-politik och samhällsplanering, och att alla – myndigheter, företag och medborgare – har en roll i att bygga motståndskraft. Offentlig-privat samverkan och befolkningens egen beredskap lyfts fram som avgörande för att stärka Europas förmåga att förebygga och hantera kriser.
Nästa steg
Strategin kommer nu att diskuteras vidare inom EU:s institutioner och medlemsländer. Kommuner och regioner förväntas få en central roll i att implementera åtgärderna genom investeringar i infrastruktur, utbildning och samarbetsnätverk.
Sammanfattningsvis markerar strategin ett skifte mot en mer integrerad, proaktiv och samordnad europeisk krisberedskap, där samhällets alla nivåer involveras för att skydda medborgare och samhällsviktiga funktioner mot framtida hot.
Läs hela artikeln här (Eng)